Sarek, tillägg och ändringar

På den här sidan hittar du kompletterande information från författaren till boken Vandringsturer i Sarek, Hans Fowelin.

Kompletterande information för turer vid Aktse samt nere i Rapadalen

Båttrafiken vid sjön Laitaure har under sommaren 2010 förändrats och turer enligt turlista går endast under augusti. I juli och september kan det finnas möjlighet att boka transporter per telefon. Förändringarna gäller både turerna vid Kungsleden och in i Rapadalens delta (vid Nammásj). Mer information finns på STF:s hemsida (Transporter i fjällen) eller direkt hos båtföraren, www.aktsebo.se

Till Aktse kan man även komma landvägen. Detta alternativ börjar med taxi eller egen bil ungefär vid Tjåmåtis. Man åker norrut till Sitoälvsbron där bilvägen tar slut. Sedan kan man gå eller cykla 10 km till båtplatsen vid Laitaures östra ände (vägen kallas ibland Cykelstigen). Därifrån går man de sista 6 km till Aktse (eventuellt kan det under sommaren 2010 finnas möjlighet att boka båttransport denna sista bit).

När det gäller båttransporterna mellan Aktse och Rapadalens delta kan det vissa dagar hända att båten inte går. Som nämns i boken finns då möjligheten att gå till fots, i obanad terräng öster om Nammásj och väster om bäcken som kommer uppifrån Tjasskávárásj. Detta kan göras från båda hållen, dvs antingen från båtplatsen i Rapadalen upp till Skierffe eller från Skierffe ner till Rapadalen. Vandringen är bitvis snårig och ansträngande och viss vana vid att orientera i stiglös terräng krävs, så vägvalet bör nog ses som en nödlösning.

När det gäller bokens beskrivning av lägerplatserna på stigen utmed Ráhpaädno kunde den varit bättre. Exempelvis är de tältmöjligheter som utlovas när stigen passerar Ridok svårfunna, det är mycket enklare att gå vidare till Buovdajågåsj och tälta på fin mark precis efter denna bäck.

Därefter, vid Lulep Spádnek, finns de bästa tältmöjligheterna inte söder om denna höjd utan väster om, när stigen går utmed Ráhpaädno. Vid Lulep Vássjájågåsj finns tältplatser både strax före, intill och efter vadet av den södra huvudfåran (den norra fåran som är utritad på fjällkartan är i verkligheten liten).

Vid nästa större jokk, Alep Vássjájågåsj, finns goda tältmöjligheter i den glesa björkskogen precis efter vadet samt nere vid Ráhpaädnos strand. Om du väljer att gå strandstigen mot Skårkistugan går du ner i denna björkskog efter vadet. Tänk på att undvika att tälta för nära stranden vid risk för högvatten eftersom älven då blir både kraftfull och vattenrik.

Den stig som går inne i björkskogen mellan Alep Vássjájågåsj och (nästan fram till) Skårkistugan är bitvis ganska oländig och det är inte helt lätt att hitta tältplatser på denna sträcka om du skulle behöva det. Det blir enklare när man går upp i Jilávágge och kommer ovanför björkskogen.   

Användbar länk

En länk som kan vara användbar för den som förbereder sin Sarektur är www.utsidan.se

Denna webbplats för friluftsintresserade erbjuder möjlighet att få information och råd inför planeringen.

----------------------------------------

Komplettering till turerna 9 och 10

Turerna 9 och 10 går delvis i mycket steniga områden, och på några ställen kan du hamna i ganska branta partier. De är därmed mera krävande än de flesta andra turförslagen i boken och jag vill därför göra några kompletteringar och förtydliganden.

Det är inte alltid enkelt att direkt hitta den bästa vägen i fjällterräng och inte minst stora partier av stenblock ställer krav på vandrarens förmåga att välja rätt väg. Emellanåt finns risk att hamna i brantare terräng än vad bokens turförslag beskriver. Om du skulle råka ut för sådana problem så försök överblicka terrängen. Se om det skulle kunna finnas bättre alternativ i närheten. Kanske innebär det en omväg, men det är bättre att ta den om det innebär säkerhet. Undvik att stressa och låt vandringen ta tid. Särskilt när vattennivåerna är höga och man måste leta efter vadställen behövs tidsmarginaler.

Lägerplatser på Luohttoláhko

Men först något om lägerplatser. Om du går upp genom Noajdevágge och vill slå läger i denna dal har du flera goda alternativ i dess nedre halva. Sedan blir det alltmer stenigt och i den övre delen finns inga plana ytor. Samma steniga terräng möter sedan uppe på Luohttoláhko.  Men mitt i all stenighet går det att med visst tålamod hitta mindre ytor som är acceptabla tältplatser. En sådan plats kan man finna om man följer den östra sidan av Noajdejågåsj uppströms. Några hundra meter före den första lilla sjön (som i sin tur ligger en halv km före sjö 1244) finns en lägerplats ca 100 meter från jokken.  Det finns även en (sämre) plats helt nära denna lilla sjö, vid dess nordöstra del.

Om man fortsätter vandringen öster om sjö 1244 finner man att det på grund av all stenighet är så gott som omöjligt att tälta vid sjöns stränder. Det kan däremot gå att hitta platser invid de jokkar som kommer från glaciären Bálgatjiegƞa. Och det finns en bra plats sydöst om Bálgatjåhkås vattenfall, på flack mark precis före den uppstigning som leder till nivån 1350 meter (se tur 9, dag 3). 

Vadställen över Ruopsokjåhkå och Tjievrra-bäcken

Vadning över Ruopsokjåhkå kan vålla en del huvudbry. Var går man bäst över? Svaret är att det dels beror på vattennivåerna, dels på hur lång omväg du vill ta.

Om du kommer från Loamebuollda är vadet vid renvaktarstugan det som är enklast att hitta. Vadet fungerar bra om vattennivån inte är mycket hög, men om du kommer från Luohttoláhko och ska mot Pårek blir det en rejäl omväg. Som alternativ kan du istället sikta precis nedströms mötet av Ruopsokjåhkå och den lilla bäck som kommer uppifrån Tjievrra (”Tjievrra-bäcken”). Detta vad (som tyvärr ej nämns i boken) sparar vägsträcka och fungerar bra vid normala vattennivåer. Om vattennivån däremot är hög föreslår jag i boken omvägen upp till förgreningen vid ca 1240 meters höjd (se tur 9, dag 4). Vid höga vattennivåer går det naturligtvis även att vada ända nere vid Njoatsosjåhkå, men detta är ju en betydande omväg.

Om du har vadat Ruopsokjåhkå uppe vid förgreningen (och snart alltså befinner dig på Ruopsokjåhkås östra sida, dvs på västsluttningen av Ruopsokvárásj) kommer du sedan att behöva korsa den trånga och branta ravinen som Tjievrra-bäcken rinner i. Observera att det inte går att korsa Tjievrra-ravinen nere vid sammanflödet med Ruopsokjåhkå (branta och riskabla klippor längst ner)! Gå istället över högre upp där det finns ett enkelt ställe, ungefär på fjällkartans 1040 metersnivå. En ganska lutande, men jämn, sluttning leder ner till stället där man går över (men kommer du vid sidan av finns obehagliga stup ner i ravinen). Efter övergången följer en sträcka med blockterräng som övergår i ris och lågvuxet vide innan du når de fina tältplatserna vid Tjievrras västsluttning.

Om du kommer från andra hållet (dvs vanligtvis från Pårek) och ska upp mot Luohttoláhko kan du ju först undersöka om det går att ta sig över Ruopsokjåhkå precis efter sammanflödet med Tjievrra-bäcken. Om vattennivån är för hög där måste du hitta det ställe där man enkelt kan ta sig över Tjievrra-ravinen (och senare vada Ruopsokjåhkå högre upp). Man ser inte stället när man befinner sig på nivå nedanför det, eftersom ett litet klippblock skymmer. Så du får ta dig upp till det först. Ingen stig finns utan man får ta sig uppför den steniga sluttningen till det som fjällkartan anger som ca 1040 meters höjd. På andra sidan ravinen går du rakt uppför en slänt och därefter följer du sluttningen en bit ovanför Ruopsokjåhkå.

Foto av Tjievrra-bäckens ravin, taget från Ruopsokjåhkås västra sida. Mötet mellan bäcken och Ruopsokjåhkå finns utanför bild nere till vänster. Den grönprickade sträckningen visar hur man går över. Det lilla klippblocket syns till höger om det övre vattenfallet och skymmer själva vadstället. Det gäller alltså att undvika de klippiga partierna hitom den gröna prickningen!